Stresssss

Ah, jag blir sa jakla trott pa mig sjalv... Sen vi flyttade till Texas kanns det som om jag stressat over nagot varenda j*vla dag. Over kommande prov (maste fa A), att pengarna inte racker till, att inte fa A i varje amne (hemska tanke, liksom), att jag inte kan fa ett battre betalt jobb pga att jag inte kan jobba utanfor campus med mitt studentvisum ($7.25/h - shoot me), att bilarna ska ga sonder och att det kommer bli skitdyrt att laga, vad jag ska laga till middag, att lagenheten ar stokig, att jag inte har tid att gora allt pa min att-gora-lista som alltid kanns hur lang som helst osv, osv, osv. Alltid ar det nagot, och jag blir sa irriterad pa mig sjalv for att jag later mig sjalv bli uppstressad over vardagssaker som dessa. Halla, jag har den basta fastmannen nansin, det basta jobb jag kan ha just nu (med tanke pa mitt visum), 3.94 i GPA som senior, en bil som inte haft nagra storre problem alls sen jag kopte den for nastan ett ar sedan, en oftast valstadad lagenhet, nog med pengar for att alltid kunna betala alla rakningar i tid, sa vad haller jag pa med egentligen??? Det finns sa manga manniskor vars liv ar sa mycket varre, men sakert stressar mycket mindre an vad jag gor. Jag maste sluta stressa over skitsaker, och borja slappna av och njuta av det jag har istallet. Jag vet bara inte hur jag ska bli av med den daliga vanan, far komma pa nagot snabbt i alla fall, for det har haller inte langre... om jag sa maste ga till sjalvhjalpshyllan pa Barnes & Noble :)