Houston Zoo Date

Tidigare idag bestämde vi oss for att utnyttja vara fria intraden pa Houston Zoo och promenerade fran var lagenhet igenom Hermann Park till the Houston Zoo. Bank of America har ett samarbete med museum runtom i landet som ger deras kunder fritt intrade den forsta hela helgen varje manad, allt man behöver gora ar att visa upp sitt Bank of America credit/debit card samt legitimation sa far man ga in gratis! Som sagt ar det mestadels museum som deltar i kampanjen men aven Houston Zoo, som vi tankt ga till lange men det har aldrig riktigt blivit av. Kul sondagsaktivitet. Mina favoriter var lejonen och elefanterna.

Saklart var vi tvungna att ta en selfie med de asiatiska elefanterna i bakgrunden

Michael ar nu ute pa arenden och jag har precis slangt in kyckling i slow cookern samt tvätt i tvättmaskinen. Jag jobbade igår och maste aven jobba hemifrån ett par timmar idag, sa jag tror jag ska satta mig och gora det nu. Ska bli sa skont efter den 15:e oktober (arets sista deadline) att antligen garanterat fa vara ledig pa helgerna. Det kanns ju aningen drygt att komma till jobbet mandag morgon utan att ha varit ledig under helgen. 

Fun fun fun

Idag hade cheferna pa jobbet hyrt in tva massorer da man blir ratt stel av att sitta framfor en datorskarm 12 timmar om dagen flera veckor i strack. Lyxigt och dagens hojdpunkt tyckte jag, tills jag pratade med Michael... Han ar just nu pa South by Southwest i Austin for att upptrada och networka och skulle tydligen pa nagot MTV event dar det ryktades om att bade Jay-Z och Kanye West skulle halla till. Helt plotsligt kandes inte min dag sa jakla spannade langre. Den enda comeback jag kunde klamma fram var; "Oh well, at least I have three computer screens on my desk...". Bilden nedanfor ar pa mitt skrivbord pa jobbet...

Tillbaka till vardagen/Recap

Sa var jul och nyar over och imorn kommer vardagen tillbaka. Jag har inte uppdaterat pa lange, sa det far bli en sammanfattning i punkform om vad jag har haft for mig sen i mitten av december:

• Jobbade sista dagarna pa gamla jobbet. Tjejen som jag larde upp i en vecka som skulle ersatta mig slutade tva dagar innan jag skulle sluta da hennes pappa hade fatt en hjartattack. Lite snopet och men nagonstans orkade jag inte stressa over det, jag skulle ju anda inte vara kvar sen... 
• Vi var i Sverige i en vecka over julen vilket var jattemysigt. Hann bland annat med att traffa hela familjen och slakten, ha tjejmiddag, spela hockey (Michaels forsta gang nansin att aka skridskor, han var hur duktig som helst) pa allmenhetens akning pa Mossen samt visa Michael Stockholm da han aldrig varit i Sverige tidigare.
• Kommit tillbaka till Texas och kande verkligen att det var som att komma hem. Det ar sakert inget ni dar hemma i Sverige vill lasa men det kandes verkligen skont. Jag har ju bott har i 2,5 ar nu och antligen fick jag kanslan av att det ar faktiskt har i Houston som hemma ar for mig, det kandes verkligen sa himla bra just eftersom jag har haft sa svart att kanna mig hemma har vilket har gjort mig lite deppig tidigare. Nu kanner jag mig redo att sluta tanka och planera vilken stad/vilket land vi ska flytta till harnast utan vill bara borja bygga en riktig tillvaro har i Houston vilket har gett mig ett mycket storre lugn inombords. 
• Hittat en ny lagenhet narmare mitt nya jobb som vi flyttar in i den 4:e februari, mer om detta i ett annat inlagg men detta ar verkligen jatteexciting!!
• Forsokt att mentalt forbereda mig for mitt nya jobb som borjar imorn, dock "bara" orientation och  HR-genomgang imorn (benefits tar ju aningen langre att ga igenom har i USA). Det ar alltsa nu jag ska borja min karriar. Nervost men samtidigt otroligt spannade!!
• Firade nyar hemma sjalv framfor TV:n och Gossip Girl da Michael jobbade natt. Jag lyckades somna innan tolvslaget men Michael ringde mig exakt klockan 12 for att saga gott nytt ar. Jag ar verkligen sa glad och tacksam att jag har min man vid min sida, sa jag ar nojd med mitt "nyarsfirande". Det enda som hade varit battre ar saklart om han faktiskt hade kunnat vara hemma istallet.

Nu ska jag kolla ett avsnitt Svenska Hollywoodfruar och sen bar det av till Michaels mamma for att ata lunch. 

Missförstånd 56473764

Att vara gift med någon från ett annat land och kultur innebär ibland att man missförstår varandra. I början av Michaels och mitt förhållande skedde missförstånden oftare och kunde leda till tjafs och bråk eftersom vi absolut inte kunde förstå (!!) hur den andra kunde tänka/göra på ett speciellt sätt. Ganska jobbigt och påfrestande att hela tiden behöva försvara varför man är och tänker på ett speciellt sätt... I alla fall, efter tre år tillsammans känner vi varandra bättre och det är nog safe to say de värsta kulturella missförstånden ligger bakom oss nu, men ibland slinker de in i vardagen ändå.

Häromveckan kom jag hem från min kvällslektion och eftersom jag precis pratat med Michael och han också var på väg hem bestämde jag mig för att vänta i bilen då vi skulle åka en snabbis till mataffären när han kom hem. Eftersom det var fem-tio minuter till han skulle komma tog jag upp mobilen och kollade facebook/nyheter/instagram. Michael kommer efter ett tag, parkerar bredvid mig och lite halvt rycker upp min bildörr och säger jätteirriterat "What??". Jag som inte fattar varför han reagerar så frågar surt vad problemet är. Under tiden har hans brorsa som också var med honom i bilen hoppat in i sin egen bil och kör iväg utan att riktigt hälsa på mig. Jag som fortfarande är irriterad för att Michael av någon anledning är sur på mig frågar varför brorsan bara körde iväg sådär. Tillslut kommer det fram att de båda trodde att jag var sur på Michael eftersom jag satt i bilen och väntade (istället för att gå in och vänta i lägeneten). Hans förklaring: "In the black community, if a woman sits in the car and waits for her man and is on the phone it means that she's mad". Jahapp, never saw that one coming... Mitt svar: "I'm not black and I'm not mad so let's just go to the store already!"

Sunday

Michael jobbar vanligtvis eftermiddag/kvall pa sondagar, men igar hade han bytt till morgon/dag-skiftet. I och med det hann vi med att spendera lite quality time och det kandes sa lyxigt att kunna spendera slutet av helgen tillsammans eftersom vi inte brukar gora det. Vi gjorde ingenting jatteexalterande, akte och veckohandlade, lagade mat och at tillsammans och drack en drink var till det framfor TV:n, men det kandes anda valdigt mysigt. Jag ser verkligen fram emot att (nagon gang i framtiden) ha samma lediga dagar. Kvalitetstid gor sa mycket! Lyckades ta ett par bilder med Michaels nya mobil igar :)

  

That's My Baby

Haromveckan kom hubby hem med en ny tatuering pa brostet. Han hade pratat om att skaffa en tatuering med mitt namn for ett bra tag sen, men jag tankte val inte sa mycket mer pa det, sa det var verkligen en overraskning!  Forst blev jag faktiskt lite chockad (jag hatar overraskningar, min hjarna maste liksom vanja sig vid tanken forst innan jag kan reagera normalt, hehe), men nar det hade lagt sig sa kandes det valdigt bra. Vi ar ju redan gifta, men tatueringen kanns anda som en extra confirmation pa att han vill vara med mig resten av livet :)

Saturday

Michael jobbar alltid 7-15 pa helgerna, sa imorse nar han akte klockan kvart over sex hangde jag pa. Dels for att det var lika bra att komma upp tidigt eftersom jag hade en massa att plugga, men ocksa for att vi sen skulle pa hockeymatch senare pa kvallen i narheten av Michaels jobb. Efter att jag lamnat av Michael pa jobbet korde jag och parkerade utanfor Starbucks tva kvarter bort och tog en liten nap i bilen. Inte det bekvamaste stallet kanske, men jag var sa himla trott plus att vi har morka rutor pa hans bil sa forhoppningsvis var det ingen som sag ;) Sen spenderades alltsa hela min dag, 7.30 - 15, pa Starbucks med att plugga Managerial Economics non-stop. Holl verkligen pa att spy pa det de sista timmarna, men kande att det var battre att fa det gjort an att behova fortsatta under kvallen.

Jag plockade upp hubby efter han slutade jobbet och efter ett mat- och drink-stopp pa en Mexikansk restaurang i uptown akte vi vidare till downtown for att se Houston Aeros spela match. Det var kul att se live hockey igen, maste varit ett par ar sen sist, och jag blev lite sugen pa att spela sjalv ett litet tag dar. Michael hade ju aldrig sett en hockeymatch tidigare, och aven fast han inte ar nagon sportfantast i storsta allmanhet sa sa han att han gillade det och ville se fler matcher i framtiden. Dock hann vi bara se forsta perioden eftersom Michael skulle ivag och vara med i nagon musikvideo senare pa kvallen. Jag valde att inte folja med eftersom jag ar saa trott, och ska bara vara hemma och ta det lugnt nu resten av kvallen. Blir nog ett par avsnitt av Army Wives, om jag kan halla mig vaken sa lange.
Vi lyckades till och med ta nagra bilder ikvall:

Downtown Houston, precis vid arenan.

Toyota Center. Hemmaplan for Houston Aeros (hockey) och Houston Rockets (basket),
och aven dar en massa stora konserter halls. Svensken i mig tyckte det var lite annorlunda att
ha palmer framfor ishallen, det har jag aldrig sett forr :)

Innan matchstart. Ser nu att ljuset var vaaaaldigt smickrande for min del, hehe, but oh well.

Warm up

No comment alltsa... 

26 månader!

Idag firar Michael och jag 26 månader tillsammans. Två år och två månader med andra ord. Det känns så mycket längre än det, kanske för att det hänt så mycket under den tiden. Dagen till ära lägger jag upp några av de bilder som jag skickade in till USCIS för att visa att vårt förhållande/äktenskap är äkta:

Tidig vår 2011. En av de första bilderna på oss. Michael blev jätteglad (not)
när han fick reda på att det var just den här bilden jag skickat till mamma
när jag berättade att jag hade träffat en kille här, hehe. 

Maj 2011. Pa wale watch i Gloucester, Massachusetts, det var
så jobbigt att vi båda somnade på väg tillbaka...

Maj 2011. Te med infödingarna i Gloucester, MA. Det var förövrigt i
den här lilla staden som filmen "The Perfect Storm" spelades in.

Våren 2011. Kvällspromenad på Revere beach i Bostonområdet.

Juni 2011. Så himla ful bild på oss båda, haha.
Min graduation från Bunker Hill Community College.
Bara en vecka innan flyttlasset till Texas gick.

September 2011. Nyligen flyttat till Texas och i Kemah, ett nöjesfält ute vid kusten.

Mars 2012. I japanska trädgården i Hermann Memorial Park i Houston.

November 2012. På en strand i Cozumel, Mexiko (jag i bakgrunden). 

November 2012. Såhär kul är det på en mexiko-kryssning...

December 2012. Bröllopet!!!! 

I love you so much baby, could never imagine my life without you in it. You're my husband, my best friend and my soulmate, now and forever!

Star Rich Shoes

Jag vet inte om jag har nämnt det tidigare, men Michael har ett musikprojekt som han jobbar på, och i samband med det har han fått ett skokontrakt med Star Rich Shoes. Exciting!!! Kolla in skorna pa www.starrichshoes.com där även hans musik kommer läggas upp om ett tag.

Thanks Hubby!!

Thanks hubby for finding my lost debit card, det lag langst bak i garderoben. Michael har en dold talang, namligen att hitta borttappade debit/credit cards. Detta var alltsa inte forsta gangen. Det hander med jamna mellanrum att han inte kan hitta sitt debit eller credit card och nar jag klagar och sager nat i stil med "You lost your card again?!" svarar han alltid med "I never lose my card, I just misplace it". En gang hade han tappat bort sitt kreditkort nar han varit och tankat, och efter att ha letat igenom hela lagenheten och bilen utan resultat sager han att han tror att han vet var det ar och kor ivag med bilen. En kvart senare kommer han tillbaka med kortet i handen och det visar sig att han hittat det i diket langs vagen till macken. Eh, hur han hade "misplaced it" dar och hur han ens visste var det lag har jag ingen aning om (dikena har ar typ en meter djupa och valdigt breda), men hittade kortet gjorde han!

Officiella Brollopsbilder

Har antligen fatt tummen ur och laddat upp brollopsbilderna pa facebook som fotografen tog pa oss, sa da ar det ju lika bra att jag lagger upp dem har med.

Thank you baby!

Jag kom precis hem efter att ha haft lektioner och jobbat bokstavligt talat hela dagen och guess what, HELA lagenheten var superstadad!! THANKS BABY!! Nar jag pratade med Michael mellan jobbet och skolan namnde han att han hade stadat lite, men jag tog det med en nypa salt med tanke pa att han for tva mander sen inte ens visste att vi hade en dammsugare. Vi har bott i lagenheten i ett och ett halvt ar och kopte den precis nar vi flyttade in... Med andra ord, han ar inte den i huset som stadar utan mer den som stokar till (enligt nagging wife, hehe). Fatta chocken att komma hem till ett skinande rent hem med till och med soffoverdraget (hur sager man couch cover pa svenska?) var tvattat!! Dock maste det varit jobbigt for han lag och sov med tv:n pa hogsta volym nar jag kom hem...

Nu ska jag antingen a) kolla pa en av mina online lectures for en av mina onlinekurser eller b) lasa bloggar och sen satta pa netflix och kolla Army Wives (ny favvoserie btw). Med tanke pa att jag akte till jobbet klockan 7 imorse och inte kom hem fran min sista lektion forran 9 pa kvallen tror jag det lutar mot det sistnamnda!

Inte sa langt kvar nu!!!

Om 25 dagar gifter vi oss!!! Iiiiiiiihhhh!! Dagen till ara bjuder jag pa en riktig kryssningsbild med skeppet i bakgrunden, ni vet en san som tas nar man gar pa baten (blev lite konstig vinkel och vi blev extra breda eftersom jag tog kort pa ett kort for att fa upp den pa bloggen, but oh well!).

How We Got Engaged

Nu har vi ju varit förlovade i lite mer än ett år, vilket faktiskt är väldigt länge i amerikanska mått mätt. Varje gång jag small talk med någon och råkar säga my fiance this eller my fiance that så kommer alltid följdfrågan "So, when are you getting married?". Oftast gifter sig förlovade par här i USA inom ett år, eller börjar åtminstone planera bröllopet direkt. Vi har gjort det som känts bäst för oss i vår situation och väntade lite längre än ett år.

Så, hur gick det till då? Let's start from the very beginning. Vi blev ju tillsammans i januari 2011, och rätt snabbt började vi prata om att vi ville gifta oss. Inte direkt, utan det var mer så att det kändes så rätt och att vi ville gifta oss någon gång i framtiden. Någon gång under våren, typ i april kanske, kollade vi lite på förlovningsringar online, bara för att se vad det fanns att välja på. Again, vi var inte redo att förlova oss just precis då, men vi kände verkligen att det skulle bli aktuellt inom den närmsta framtiden. Jag hade ju aldrig tittat på (eller riktigt brytt mig om) förlovnings- eller vigselringar tidigare och visste inte alls hur det funkade och det gjorde inte Michael heller. Efter lite research (haha) fick reda på hur det funkar här i USA. Oftast friar mannen till kvinnan och ger henne då en förlovningsring om hon säger ja. Förlovningsringen har ofta en (eller ibland tre) diamanter och är mycket dyrare än vigselringarna. Går man till en "vanlig" jewelry store kostar förlovningsringarna ungefar mellan 3.000 och 50.000 svenska kronor och det är bara kvinnan som har en. Sen när man gifter sig byter man vigselringar och kvinnan har då två ringar på sitt finger och mannen en. Som jag har förstått det skiljer det sig lite ifrån hur det oftast går till i Sverige.

I juni 2011 kom flytten till Texas och den blev lite dyrare än beräknat. Det tog även ett tag för Michael att hitta ett jobb som vi kände verkligen var en reliable source of income (plus att jag inte har arbetstillstånd och därför inte kunde hjälpa till ekonomiskt då jag inte fick CSN under sommaren). Michael fick i princip varje jobb han intervjuade för, men vi upptäckte tyvärr att det tydligen finns en hel del oseriösa arbetsgivare här (vilket är en helt annan historia dock...). I alla fall hade vi varit i the mall under sommaren och tittat på och provat förlovningringar och jag hittade en som jag verkligen fastnade för. Jag visste ju pga den situation vi var i ekonomiskt för tillfället att vi inte alls hade råd att lägga pengar på en förlovningsring just då...

Tydligen hade jag haft helt fel. En lördag kväll veckan innan min födelsedag satt vi och kollade på TV och hade en helt vanlig hemmakväll (trodde jag i alla fall). Michael började prata om att han ville gifta sig med mig och frågade om jag verkligen ville gifta mig med honom. Under den tiden pratade vi om att gifta oss rätt ofta så jag reagerade inte direkt utan svarade att "ja, men det vet du ju att jag vill och vi ska ju gifta oss rätt snart". Han fortsatte att fråga samma sak och jag tyckte att han agerade lite konstigt och helt plötsligt sa han att han skulle gå ut till bilen och hämta något. Jag gick in i köket och började förbereda middagen och när Michael kom tillbaka in ställde han sig på andra sidan bardisken i köket och bara stirrade på mig. Jag bara, "Men vad är det? Är du okej?" eller något liknande, och mitt uppe i salladsskärandet tog han fram ringen och höll upp den och sa "I wanna marry you".

Jag kommer inte ihåg exakt vad som hände efter men jag tror att jag bara stod där och var helt chockad. Eller, jag visste ju att han ville gifta sig med mig sedan innan men absolut inte att han skulle fria så snart och jag kunde bara inte fatta hur han hade fått tag på ringen! Efter första "OMG we are really getting married" och allt som hör till berättade Michael att han jobbat extra hos sin styvpappa en timme eller två efter jobbet i ett par veckor för att i hemlighet tjäna ihop pengar till förlovningsringen. Jag hade verkligen inte märkt någonting, vilket kanske låter konstigt, men jag antar att det var för att vi inte kommit in i några vardagsrutiner än plus att jag inte kände till Houston så bra. Jag visste att han jobbade på andra sidan stan, men hade inte direkt någon koll på hur lång tid det tar att ta sig från A till B och hur trafiken är. Efter att fått det utrett kom jag på helt plötsligt på att "Babe, technically you never asked me to marry you when you proposed!" Stackarn hade varit så nervös att han helt glömt att fråga om jag faktiskt ville gifta mig med honom, hehe. I alla fall gick han då ner på knä och frågade om jag ville gifta mig med honom. Jag sa såklart ja och sedan den 3:e september 2011 har vi varit förlovade!

The Engagement

Jag har ju tidigare lovat att beratta om hur det gick till nar vi forlovade oss. Tankte borja skriva ett inlagg om det, sa hall utkik, haha. OBS. Det ar inte vi pa bilden (duh).

I Love You Too

Denna lapp satt pa ladan med cup cakes min baby tog med sig hem till mig. Aldrig skulle jag kunna hitta en battre man :)

Birthday Gift

Fick en for tidig fodelesedagspresent av min baby igar. Vitt guld och diamanter. Han skammer bort mig den dar mannen!

Yes!

Guess what?! Imorgon, onsdag, och även på torsdag är jag LEDIG!! Så otroligt skönt. Dessutom är Michael också ledig på torsdagar så vi får alltså en hel ledig dag tillsammans, det är tyvärr inte ofta det händer vill jag lova. Som pricken över i:t så har vi även vårt anniversary på torsdag. Det är inget "speciellt nummer" egentligen - ett år och sju månader, men vi firar alltid anniversary den 9:e varje månad, spelar ingen roll om det är udda eller jämna siffror.

Kommer ihåg förra våren uppe i Boston när vi firade 2 månader tillsammans och var jätteexcited och skulle ut och äta och hade massa planer för kvällen. På den tiden bodde vi tillfälligt i Michaels jobbarkompis hus i ett litet rum på en madrass på golvet som hade asäcklig smutsig gammal carpet med en toadörr som inte gick att stänga (låter ju typ som en knarkarkvart, vilket det faktiskt inte var, hehe). Anyways, när vi berättade för vår roommate om våra 2 månaders planer blev reaktionen typ "ehhh, okej, kul för er men två månader tillsammans är väl kanske inte så speciellt att det ska firas?". Vi höll inte med utan tyckte ju att de hade varit de två bästa nånaderna i våra liv, varför skulle inte det firas liksom?! Vi kör fortfarande på i samma anda och firar som sagt varje månad, vilket är något jag verkligen uppskattar!

Nu ska jag gå och lägga mig och sen njuta av att få sova ut imorgon!

That's My Baby

Ja, nu ser ni ju i inlagget under vad jag deal med every day ;) Ibland undrar jag verkligen vad som forsegar i Michael's hjarna (pa ett bra satt alltsa, hehe). Han har nan superkreativ/flummig/mind wandering sida. For nan vecka sen vaknade jag och gick pa toa mitt i natten och da vaknade han ocksa till och sa att han hade en drom att han upptradde med en ny lat som han hade skrivit i drommen och han repeterade for mig hur den gick. Det var alltsa en hel refrang och en hel vers typ som rimmade och all made sense med beat och allting. Men alltsa, vem lyckas skriva en lat med tillhorande beat i somnen?! My baby ar ratt fascinerande ibland maste jag saga...

I alla fall vaknade jag precis fran en nap och vantar pa att Michael ska komma hem fran sin kusin. Far se vad vi hittar pa ikvall. Han pratade om att ga ut och ata eller ga ner till poolen. Klockan ar nastan 10 pa kvallen vilket ar perfekt for poolhang. Mitt pa dagen ar det sa varmt att aven poolvattnet blir uppvarmt vilket ju saklart ar skont men efter ett tag blir det nastan heat stroke varning, hehe. Nar jag flyttade till Texas trodde jag att jag skulle kunna ha en okej solbranna typ aret om, men under sommaren ar det for varmt for att sola (for mig i alla fall) sa jag ar sakert till och med blekare an er hemma i Sverige. Sen om att vara obsessed med att sola och fa farg ar typiskt svenskt later jag vara osagt... :)

Michael gastbloggar

Today I woke up. It was a wake up like no other wake up. This wake up was a little different. I woke up like I was already awake. As I sat and waited for my fiancé to get off her under paid job I had an awesome Jack in the Box breakfast. This breakfast was really greasy with lots of carbs, just like us Americans like it. Jack in the Box is like the rich people's McDonalds (a Texas thing). Then I came home to enjoy kicking some little kids' butts online on Playstation. This is the end of this post cause my girl don't approve of the other one I had in mind. Bye bye my new blog fans. Happy blogging.

My serious face