I augusti 2007 var jag i New York City for forsta gangen. Det var med au pair-skolan och jag kommer ihag hur skyskraporna, alla kontorskladda manniskor och all energi verkligen forundrade mig, det kandes som om det fanns sa manga mojligheter om man bara jobbade hart. Valdigt klyschigt, jag vet, men det var verkligen sa jag kande, och i bakhuvudet formades nog en tanke om att jag ocksa ville vara del av den miljon, ett fro till min American dream saddes dar och da. Samtidigt visste jag ju att det inte var nagon storre ide att dromma for mycket da jag most likely inte skulle bosatta mig i USA anda. 6 1/2 ar senare och jag har mitt forsta riktiga "karriarsjobb" i downtown Houston, i en high rise building pa 25:e vaningen, och varje morgon kanner jag samma energi. En Starbucks-latte i handen och min American dream ar komplett. I alla fall jobbdelen. For det finns ju sa mycket annat som ar viktigare an att gora karriar och ha ett bra jobb som ocksa ar del av samma drom, men mer om det i ett annat inlagg.
 |
| Downtown Houston. Precis innan jag tar mitt exit och kor in till jobbet. |
 |
| Byggnaden till hoger jobbar jag i, pa 25:e vaningen |
 |
| Pa andra sidan gatan fran jobbet |
Härligt! Tack för motivation till att knåpa vidare på mitt CV :)
SvaraRaderaVad roligt att min lilla historia kan motivera nagon ;) Hoppas det gick bra med CV:t (sag till om du vill ha hjalp med format osv, career services pa min skola hjalpte mig sa mitt CV ser faktiskt helt okej ut)!
RaderaUnderbart!! Längtar tills jag kan börja söka jobb och komma vidare. Har redan testat på att vara hemmafru och jag det är inte min grej direkt..haha. :)
SvaraRaderaDen tiden kommer nog snabbare an du tror :) Jag tror att jag ocksa skulle ha svart for att vara hemmafru, aven om det kanns valdigt lockande ibland nar vackarklockan ringer 5:30 haha.
RaderaFörsta bilden är så härlig! Grattis till din amerikanska dröm :D
SvaraRaderaTack :) Ett tag trodde jag nog aldrig den skulle uppfyllas Texas, det tog ett tag for mig att acceptera hur annorlunda allt ar har hehe...
RaderaVad härligt! Lycka till!
SvaraRaderaMvh, Anneli i Dalarna
Tack sa mycket! :)
Raderajag känner igen mig. jag var på aupairskola i new york 2005 och kände likadant. nu går jag in med min starbucks på mitt kontor i kanada, fast bara på 8e våningen ;)
SvaraRaderaAh, det ar verkligen en harlig kansla! 8:e vaningen fungerar lika bra det :)
RaderaVad häftigt! Alltså, the American dream kan vara lite klyshigt, men det ligger ändå mycket i det där att kämpa hårt för något och att sedan lyckas med det. Som ju du har gjort! :)
SvaraRaderaNu är ju inte jag en karriärskvinna på det viset, men får ändå den där WOW känslan när jag besöker stora städer. Fantiserar om hur staden byggts upp och om hur så många människor kommit till just den platsen för att nå sina drömmars mål. (sorry för det långa utlägget).
Men nej, jag alskar langa kommentarer :) The American dream ar verkligen klyschigt, men jag gillar verkligen konceptet att man har nagot slags "dromliv" som man vill kampa for, att man inte bara nojer sig med lagom. Ja, det ar sa svart att satta fingret pa just vad det ar med storstader, men nagot ar det som gor att energin smittar av sig pa mig ocksa. Kanske ar det som du sager, att sa manga manniskor kampar mot just sina mal, och att det aven gor mig motiverad och inspirerad.
Radera