Småsaker

Idag var en bra dag! Jag var på jobbet extra tidigt. Vanligtvis börjar jag 7:30, men imorse var jag där 6:30. Chasing those overtime hours... Anyway, vid halv tolv sa chefen att vi fick lov att gå hem och skulle automatiskt bli utklockade (utstämplade??) klockan 16. Yay! Här i USA har alla jobb jag haft (3 stycken hittills) haft en maskin där man "punch in and out" när man kommer och går, så att de på löneavdelningen kan se exakt när man varit där. Det känns aningen uråldrigt, och där jag jobbat i Sverige har vi aldrig behövt göra detta. Eller? Är det typiskt amerikanskt eller har jag fel?
Eftersom jag kom hem extra tidigt och Michael var hemma eftersom han jobbar natt så åkte vi ut på lite ärenden. Jag fick ett $25 presentkort på Walmart från jobbet, så vi passade bland annat på att köpa en skohylla (tog bara 2.5 år) samt en canvas att ha i "hallen". Det är inte mycket till hall (känns även det väldigt amerikanskt att komma rätt in i vardagsrummet efter att man klivit innanför dörren), så tidigare har våra skor tagit upp nästan hela golvytan i det lilla utrymmet precis vid ytterdörren. Jag tycker resultatet blev bra, det känns lite mer som ett designerat (swenglish?) utrymme nu. Småsaker kan verkligen göra stor skillnad. Det syns dock inte så bra på bilden, men det saknades skruvar till skohyllan så den översta hyllan är inte på plats. Typiskt. Ringde customer service och vi måste åka tillbaka och byta ut hela hyllan, men det får vänta till efter Thanksgiving/Black Friday-helgen då det är hets deluxe i alla affärer på grund av rean.

ÄNTLIGEN lite organiserat!!

Michael valde denna (ibland slår han till och förvånar) och jag tyckte
faktiskt den var jättebra. Simpla saker egentligen, men som man ibland tyvärr
struntar i eller glömmer bort in the heat of the moment. Bra att påminnas varje dag!

Sett från vardagsrummet. Ursäkta all disk i diskstället, orkade inte ta bort bara för att ta en bild...

Vi svängde även förbi Dunkin Donuts då jag hade en kupong på en gratis mellandryck vilket jag fått efter att gått med i deras medlemsklubb (passa på ni andra som också bor i USA). Det fick bli en caramel iced latte, och även DD har börjat med sina julmuggar. Mys! Nu ska jag sätta mig och göra lite tax accounting homework. Inga lektioner denna vecka pga Thanksgiving imorgon, men jag tänkte jobba ikapp lite på tidigare inlämningar som jag missat då det varit mycket med jobbet. 

Höst

Hösten verkar ha kommit till Texas tillslut. Idag har det bara varit några grader varmt och spöregnat hela dagen, kändes nästan som att vara tillbaka hemma i Sverige, hehe.
Med min skitlön (hej 80kr/h innan skatt, typ) är det inte så jättelätt att spara men för ett par veckor sen hade jag lyckats skrapa ihop nästan $400 och var skitnöjd, perfekt som lite fickpengar nu när vi ska hem till Sverige över julen. Yay. Tills Michaels bil gick sönder förra veckan. Prislapp på reparationen: nästan $400. Jahappp, tillbaka på noll igen då. Sen råkade jag köra på en trottoarkant i helgen så nu läcker något från under min bil, så det blir verkstan för den imorn. Gah, visst är det skönt att ha bil(ar) men så otroligt drygt med underhåll och reparationer. Oh well, det löser sig...
On a brighter note, den här veckan är kort då det är Thanksgiving på torsdag. Jag är ledig från jobbet både torsdag och fredag och båda mina kvällslektioner är inställda. Otroligt skönt!! Bästa är att Michael är ledig tors-fre också!

Nä, nu ska jag mysa ner mig i sängen och kolla Netflix, måste passa på när det för en gångs skull är kallt och ruggigt ute :)

Friday Night

Imorse var jag på jobbet 06.00 (hello OT) och kvällen har ägnats åt att plugga Special Topics in Taxation, en av kurserna jag tar den här terminen. Anywhooo, det har varit en busy dag och jag är redo för sängen, men vill först bara berätta hur glad jag blev för alla kommentarer jag fick på förra inlägget angående Sverigeresan. Jätteroligt, och en massa bra tips, tack! Vasamuseet verkar gillas starkt, så dit blir det definitivt en tripp. Det hade jag aldrig hade tänkt på själv då jag mest förknippar det med att varje år åka dit på studiebesök med skolan/fritids i typ hela låg- och mellanstadiet, gå på samma guidade tur och tänka "jajaaaa, vi kan det här utantill nu", men det är ju faktiskt en väldigt unik sevärdhet om jag tänker efter lite ;) Svensk pizza och kebab måste självklart smakas, och kanske att jag kan lura i stackarn lite blodpudding om han inte inser vad det är (muahaha).

Nä, nu ska jag lägga mig i sängen och kolla lite TV. Jag har en ny serie som jag hittat på Netflix, Bridal Plasty. Det är en reality show där blivande brudar tävlar om det "perfekta" bröllopet, och varje gång någon vinner en challenge får de en valfri en plastikoperation för att se så bra ut som möjligt på sin bröllopsdag, haha. Ja, ni kan ju tänka er nivån på deltagarna, de är sådär äckligt amerikanska. Men det är rätt underhållande och perfekt att kolla på för att vila hjärnan efter en lång dag (även om jag absolut inte är ett fan av plastikoperationer).

Most exciting part of my friday night

Sverige!!!!

Förra veckan (efter mycket om och men) fick vi äntligen bokat biljetter hem till Sverige under julen!!! Dock blev det lite panikartat när jag i sista sekund insåg följande: 1) Man kan inte betala med ett amerikanskt visakort på svenska hemsidor. Jättebra då alla mina pengar är i mitt amerikanska konto och flygen är mycket billigare på svenska sidor... Mamma kom till tillfällig undsättning här, tack! 2) Jag har ingen aning om vilket efternamn jag måste boka min biljett i. Jag har officiellt inte bytt i Sverige eller i passet än men mitt green card som jag använder för att komma in i USA igen har såklart mitt nya efternamn. Det klarnade som tur var när bokningssidan frågade efter namnet i passet. Antar dock att jag måste ta med vårt marriage certificate att visa upp tillbaka till USA för att visa varför mitt efternamn är annorlunda på mitt green card. Någon som har erfarenhet av detta? 3) Jag har ingen aning om Michael måste ansöka om visum för att komma in i Sverige. Research, research (snabbt som satan samtidigt som mamma håller på att boka biljetterna hemma i Sverige) och som tur var behöver han inget visum då vi bara stannar i drygt en vecka. Så nu kommer vi till Sverige den 20:e december och åker tillbaka den 27:e!!!! I det kortaste laget men det ska bli så himla roligt. Det kommer alltså bli Michaels första gång i Sverige, äntligen, efter tre år tillsammans ska han få se hur jag växte upp och var jag kommer ifrån!

Vi kommer hålla oss i Stockholm, men eftersom det är min hemstad är jag så dålig på turistgrejer. Tycker det är så himla svårt att veta vad som är intressant att se som tursist. Vad tycker ni jag ska visa? Jag kommer bara på Gamla Stan, Slottet och Kaknästornet typ, hjälp!!! Ni som haft era amerikanare på besök tidigare, vad har de gillat/uppskattat i Stockholm?

Jag växte ju upp i Grimsta (del av Vällingby) så självklart blir det väl någon promenad genom området också. Jag googlade på Grimstabilder och fick tag på dem nedan. Även fast jag bott i USA i fem år och räknar det som mitt hem nu så kommer Grimsta alltid vara hemma, hemma -den känslan får jag bara jag tittar på bilderna.

Gatan jag växte upp på, "vår" balkong syns långt ner till höger

Grimsta Torg med "Favve" (mataffären) på andra sidan huset

Backen upp till höghuset. Grimstaskolan, där jag gick i åk 1-9, ligger bakom huset till vänster

Åh, blir alldeles nostalgisk nu. Inte världens finaste eller prestigefyllda område som ni ser (nu förstår jag varför "Brommasnobbarna" i hockeylaget kallade mig för Henrighetto, haha), men skulle aldrig ha velat växa upp någon annanstans. 162 till I die, liksom (höhö). 

Missförstånd 56473764

Att vara gift med någon från ett annat land och kultur innebär ibland att man missförstår varandra. I början av Michaels och mitt förhållande skedde missförstånden oftare och kunde leda till tjafs och bråk eftersom vi absolut inte kunde förstå (!!) hur den andra kunde tänka/göra på ett speciellt sätt. Ganska jobbigt och påfrestande att hela tiden behöva försvara varför man är och tänker på ett speciellt sätt... I alla fall, efter tre år tillsammans känner vi varandra bättre och det är nog safe to say de värsta kulturella missförstånden ligger bakom oss nu, men ibland slinker de in i vardagen ändå.

Häromveckan kom jag hem från min kvällslektion och eftersom jag precis pratat med Michael och han också var på väg hem bestämde jag mig för att vänta i bilen då vi skulle åka en snabbis till mataffären när han kom hem. Eftersom det var fem-tio minuter till han skulle komma tog jag upp mobilen och kollade facebook/nyheter/instagram. Michael kommer efter ett tag, parkerar bredvid mig och lite halvt rycker upp min bildörr och säger jätteirriterat "What??". Jag som inte fattar varför han reagerar så frågar surt vad problemet är. Under tiden har hans brorsa som också var med honom i bilen hoppat in i sin egen bil och kör iväg utan att riktigt hälsa på mig. Jag som fortfarande är irriterad för att Michael av någon anledning är sur på mig frågar varför brorsan bara körde iväg sådär. Tillslut kommer det fram att de båda trodde att jag var sur på Michael eftersom jag satt i bilen och väntade (istället för att gå in och vänta i lägeneten). Hans förklaring: "In the black community, if a woman sits in the car and waits for her man and is on the phone it means that she's mad". Jahapp, never saw that one coming... Mitt svar: "I'm not black and I'm not mad so let's just go to the store already!"

Noll motivation

Jag avslutade precis den av terminens kurser som gick i dubbel fart, så nu pluggar jag alltså "bara" på deltid fram till december. Otroligt skönt då det blev aningen mycket att även plugga heltid nu när jag jobbar minst 40 timmar i veckan. Jag att det blev så mycket där ett tag att jag fortfarande känner mig totalt utmattad och helt omotiverad till att plugga klart de andra två kurserna (vilket jag ändå såklart måste göra, ugh). Eftersom jag bara tar kurserna för att få credit så räknas inte betygen, bara man för över C (70%), vilket är rätt skönt, även om jag vanligtvis skulle tycka att ett C var bra nog.

Känner mig även riktigt omotiverad på jobbet fast av en annan anledning. Som jag skrivit förut tog jag ett jobb i väntan på att jag samlar på mig mina 150 credits och kan börja mitt accounting-jobb a.k.a. starta min karriär. Det jobbet jag har nu har ingen anknytning till vad jag pluggat och är inte så välbetalt för någon som redan har en bachelor. När jag tog jobbet var jag dock inte klar med min BA (så med tanke på det var lönen helt okej), samt att min chef påpekade att jag snart skulle få löneförhöjning, men att alla som inte har erfarenhet måste börja lite lägre. När jag började sa han till mig att jag skulle komma och prata med honom efter att jag varit på företaget i tre månader eftersom han tyckte att han egentligen betalade mig för lite. Han upprepade även detta under två andra tillfällen. När tre månader äntligen hade gått knackade jag på och frågade om vi kunde ha "the three month talk" men fick då svaret att det inte var en bra dag. "Remind me in a few days". Ett par dagar senare knackar jag på hans kontor igen men får då svaret att "there is so much going on right now, plus there have been a few mistakes made. Not that youuuu made them, but let's just wait until everything slows down a little". Jahapp. Det här var en månad sen och jag har inte hört något annat från honom än. Jag blir SÅ arg när jag tänker på det då han verkligen lovade mig en löneförhöjning, men jag vägrar att hålla på att böna och be när jag inte kommer vara kvar så länge ändå. Min plan sedan dag 1 har nämligen varit att säga upp mig precis innan jul för att kunna åka till Sverige och sen börja nya jobbet i januari nästa år. Detta är inget jag berättat för min nuvarande chef då jag verkligen behövde ett jobb i somras och jag kände att de kanske inte skulle anställt mig om de visste att jag bara planerade att vara där temporärt. Lite fult kanske, men tekniskt sett har jag ju aldrig lovar att vara där föralltid. I alla fall, vi bara är två personer i min department och den andra killen ska ta ledigt precis innan jul för att hans fru ska föda barn då. Det kommer alltså bara vara jag där då (tror de i alla fall), men faktum är att det är just då jag tänker sluta så ingen kommer kunna vara där och jag antar att det kommer bli kaos då det är vår avdelning som drar in 90% av företagets revenue. Detta har jag haft lite dåligt samvete över, men nu känns det nästan lite som att det kommer gå jämnt ut i och med att han vägrar att ge mig den där jäkla löneförhöjningen, hehe.

Vad tycker ni? Ska jag berätta tidigare att jag kommer att sluta så att de kan planera bättre (känner dock lite att det då är risk att jag blir sparkad så fort de hittat en ersättare om jag berättar för tidigt) eller ska jag dra ut på det och ge dem min two weeks notice två veckor innan jag planerar att sluta?

Sunday

Eftersom Michael's fodelsedag ar nasta vecka lyxade vi till det lite imorse med en brunch pa Black Walnut cafe. Det var perfekt vader, 25 grader och klarbla himmel, sa sjalen och jackan jag tvingat pa mig I forsok att fa till lite host- och myskansla akte av ratt snabbt da vi valde att sitta ute. Jag gillar verkligen oktober manad har I Texas, det ar antligen skont att vara utomhus utan att behova oroa sig over att svettas ihjal eller fa varmeslag. Ni vet den dar harliga varkanslan man far hemma I Sverige nar man, efter en fem manaders lang vinter, kan ga ut i t-shirt utan att frysa? Precis sa kande jag haromdagen pavag till min lektion, fast tvartom dara.

Sverigeresa?

Kanske, kanske, kanske blir det sa att Michael och jag beger oss till Sverige i en vecka over jul. Skulle vara sa himla roligt att antligen fa visa honom var jag kommer ifran, dock ar det mycket som ska klaffa sa vi vet inte riktigt an om det blir av. Anywhooo, jag har tittat lite smatt pa flygbiljetter, men kanner inte riktigt att jag har nagon jattekoll hur det ar bast att ga tillvaga for att hitta de lagsta priserna. Sa, ni som har rest mycket mellan Sverige och USA, vilka bolag/sidor brukar erbjuda basta priserna enligt er erfarenhet? Sa klart det varierar, men generellt menar jag. Vi flyger fran Houston till Stockholm. Alla tips uppskattas :)

Avslutar med en god morgon-halsning! Klockan ar lite efter 8am, jag ar uppe tidigt denna lordag da jag har en final i Ethics in Accounting att skriva om ett par timmar och passar pa att plugga pa Starbucks (mest for att ha en anledning att ga dit och kopa kaffe). Sneakade till mig en snabb bild, dock blev den inte sa bra eftersom det var aningen stelt att sitta och ta selfies med en kaffe i handen mitt bland andra kunder, sa det fick bli forsta basta.

So Backwards!!

Vissa saker här i USA är verkligen bakvända, en av dem det här med att låna pengar. För att ni som läser ska förstå bättre tänker jag skriva ut verkliga summor för att få min point across. Vissa tycker kanske att det där med pengar är känsligt och personligt, men nu är det ju som sagt min blogg och som tur är kan jag göra som jag vill här :)

I alla fall, som jag skrev tidigare var vi på väg att köpa hus för ett tag sen. Vi blev beviljade ett huslån på $150,000 (ca 964.000kr), vilket jag inte riktigt förstod hur det gick till da månadsavgiften hade blivit sa hög att vi inte hade haft råd att leva normalt (dvs kunna betala alla andra utgifter) om vi hade tagit ut hela beloppet. Nu bestämde vi oss dock för att vänta med husköp, men med det lånet färskt i minnet tänkte Michael att det var dags att börja skolan igen nu när jag nästan är klar med min utbildning och kan jobba heltid. Han vill gå en datorutbildning (fråga mig inga detaljer dock, vet nada om datorer) och var och "hälsade på" skolan och fick ett startdatum för första kursen. Det sista steget var att fylla i låneansökan då utbildningen kostar $15,000 (ca 96.400kr), och vi ansökte tillsammans om lånet eftersom chanserna att få det skulle vara bättre då. Två dagar senare fick vi svaret: denied. Vi ringde upp och pratade med the financial institution (vet ej vad det heter på svenska, lånebolaget?) och fick förklarat för oss att vi (båda tillsammans) inte tjänar tillräckligt för att kunna få ut lånet. Just nu tjänar vi tillsammans lika mycket som Michael skulle tjäna själv efter utbildningen, och även fast vi la ihop våra inkomster blev vi ändå inte beviljade. Kan tilläggas att vi båda jobbar heltid och även om vi inte på något sätt har topplöner så finns det miljontals amerikaner som tjänar mindre än vad vi gör. Tänk för dem som inte har en co-signer utan måste ansöka själva, och för att få ut ett lån måste man alltså tjäna mer innan än vad man beräknas göra efter utbildningen som man betalar för är klar? Så sjukt! Den största anledningen till att man utbildar sig är ju för att få högre lön, speciellt här i USA där löneskillnaderna är otroligt stora beroende på om man har fortsatt plugga efter gymnasiet/high school eller inte. Jag förstår verkligen inte hur vi kunde få ett huslån på 10 gånger så mycket pengar och sen inte få studielånet, jag antar att det är viktigare att folk kan köpa hus än kunna plugga (eh?). 

Planen nu är att hitta någon liknande utbildning som är billigare alternativt vänta till nästa år när jag börjat mitt nya jobb och tjänar bättre och ansöka igen. Nä, tacka vet jag CSN som beviljar studielån utan krav på hög inkomst INNAN man ens börjat utbildningen!

Allmant Pladder

Ah, har varit franvarande har pa bloggen igen, har haft sa himla mycket att gora den senaste manaden. Jag har skrivit forut att jag inte forstar hur folk bade jobbar heltid och gar i skolan heltid samtidigt (vilket inte ar alls for ovanligt har i USA). Nu gor jag det sjalv och ar heeelt utmattad, knappt sa att jag har tid att andas! Som tur ar pagar det bara i tva manader och jag ar redan halvvags igenom, men detta rekomenderar jag inte nagon att gora, hehe. For mig var det dock antingen detta eller ga i skolan aven pa varterminen och da antagligen miss out on a really great job offer da de vill att jag ska borja redan i januari nasta ar och jag maste ha tagit alla kurser nar jag borjar. Bara att bita ihop alltsa. Motivationen ar dock inte pa topp da jag just fatt min BBA i augusti.

Angaende husjakten sa la vi bud pa tre olika hus (inte samtidigt). Det forsta sa vi nej till da vi tyckte att priset hade stigit for mkt i budgivningen, det andra tyckte vi inte om resultatet av the inspection (problem med foundation, electrical och mold), och de tredje saljarna kunde inte acceptera den typen av lan vi ansokte (FHA). Vi har nu bestamt oss for att ligga lagt lite pa husfronen, och jag har aven drommar om att flytta narmare in till city, typ midtown, downtown, uptown eller liknande. Vart hyreskontrakt gar ut den sista maj nasta ar, sa efter det kanske det blir flytt.  Saknar storstadspulsen och skyskrapor :) Inte for att vi pa nagot satt bor ute pa landet, men da Houston ar en sa utspridd stad (tank LA, typ) och vi bor i the suburbs, sa blir det inte riktigt den dar city-kanslan. Juste, i midtown kan man till och med GÅ till restauranger, barer, mataffarn etc, forsta vilken lycka for en svenne i Texas :)

Usch, jag vill verkligen inte klaga da jag vet att vad jag har bara ar I-landsproblem, men vad annars ska man ha en blogg till om man inte kan fa skriva av sig lite ibland :) Anda sen min familj akte hem vid arsskiftet sa kanns det som om jag pluggat och jobbat non-jakla-stopp. Ingen semester har inte. Eller jo, jag och Michael akte faktiskt till San Antonio lordag till sondag i augusti, men det ar nog allt. Kanns lite som om jag gor samma sak dag ut och dag in (aven helger): jobba, plugga, sova, jobba, plugga, sova osssssvv. Och ja, absolut ar jag otroligt tacksam over att jag faktiskt kan jobba heltid nu (hello green card) och att jag har rad att ga i skolan (inte alla som har i detta land), men ett litet break skulle inte skada. Detta skulle sitta bra just nu:

• En veckas (betald) semester
• Heldag med shopping och fika
• Att skaffa mig svenska vanner har i Texas, borjar bli pa tiden nu...
• Helg pa SPA/resort med the hubby
• Resa till Sverige
• Langhelg i New York eller Boston (I miss you east coast!!)

Vi far se vad som kan uppfyllas. Jag kontaktade ju SWEA i somras men foljde aldrig upp, och nu kanns det som om jag inte ens skulle ha tid att ga pa deras traffar, aven om det bara skulle vara nagon timme i veckan, gah. Om en manad kanske nar jag gar ner pa halvtid i skolan... Gud vad pladdrigt och negativt jag kanner att det har inlagget blev. Kan gora en anstrangning att rapportera tva positiva handelser: 1) jag kommer troligtvis fa loneforhojning nasta vecka, yay! 2) hosten verkar ha kommit aven till Texas. Eller ja, det ar ju forfarande over 30C varmt i genomsnitt, men vissa dagar har faktiskt varit lite kyligare pa mornarna och kvallarna (runt 20C). Kanns skont att den varsta sommarn antligen ar over!